Värmesystem
Värme som kommer från en värmekälla kan fördelas på olika sätt i ett utrymme. I ett vattenburet värmesystem finns det många olika alternativ för värmeproduktion, eftersom värmen då fördelas antingen via radiator-, fläkt- eller golvvärmesystem. Det finns också lösningar där värmen fördelas via luftkanaler till olika delar av fastigheten. De olika värmefördelningssystem som nämnts här ovan ställer olika krav på värmekällan, och det är något du behöver ta i beaktande vid planeringen och dimensioneringen av värmekällan.
Bergvärme
Bergvärme och bygglov, vad krävs?
Vattenburna värmefördelningssystem:
Vattenburen golvvärme
För nya småhus är vattenburen golvvärme den mest populära lösningen för värmefördelning. Vattenburen golvvärme passar i alla typer av utrymmen och med så gott som alla golvmaterial. Golvvärmerören kan installeras både i betong- och trägolv. När det gäller våtrum är det bra att ha en helt skild värmekrets, ifall du vill hålla golvet varmt även sommartid. Vattentemperaturen i ett golvvärmesystem är ungefär 40 grader.
Vattenburen radiatorvärme
Traditionellt har vattenburen värmefördelning i ett utrymme installerats i form av radiatorvärme. Radiatorerna kopplas då oftast till ett dubbelrörsystem med separata rörledningar för till- och frånvatten. Temperaturen på det vatten som löper genom alla radiatorer regleras enligt utetemperaturen. Finjusteringen av rumstemperaturen sker med hjälp av termostatventiler. I moderna radiatorsystem installeras vattenledningar gruppvis och de är helt osynliga inne i golvkonstruktionen närmast radiatorerna. Alla inbyggda rörledningar installeras dessutom i skyddsrör, vilket gör att rören lätt kan bytas ut och förnyas vid behov.
Värmereglering i vattenburna system:
Vattentemperaturen i värmesystemet regleras enligt utetemperaturen och när det blir kallare ökas vattentemperaturen i systemet. Användaren kan själv reglera innetemperaturen med hjälp av en värmekurva, och om värmekurvan är korrekt inställd kommer den att ge den önskade temperaturen inomhus. Finjusteringen av värmesystemet görs antingen via fördelningsstockens aggregat (golvvärme) eller via radiatorventiler. Du kan förhindra att enskilda rum blir för varma med hjälp av radiatortermostater och de termostater som justerar golvvärmen skilt i varje rum. Övervärmning kan bero på att du eldat i spisen eller att du fått in mycket solljus i huset. Ett korrekt reglerat värmefördelningssystem ger en jämn rumstemperatur och sparar energi.
Luftburna värmefördelningssystem:
I ett luftburet värmefördelningssystem kan värmen fördelas ut i fastigheten med hjälp av luftkanaler eller fläktkonvektorer placerade rumsvis. Luften värms då upp via ett vattenburet radiatorsystem. När det gäller värmeöverföring är luft betydligt mindre effektivt än vatten, och med tanke på Finlands kalla klimatet behövs då ett effektivt kanalsystem och en större fläkteffekt. Denna typ av luftuppvärmning passar bäst för lågenergi- eller passivhus. Ifall luften värms upp via ett vattenburet radiatorsystem, är det också möjligt att producera värme med hjälp av en värmepump. I det här fallet bör du notera att systemets vattenvolym är väldigt liten, och då effektbehovet periodvis är stort behövs också en stor arbetsbehållare för att värmepumpen ska fungera optimalt.
Eluppvärmning rumsvis:
I elvärmesystem där rummen värms upp separat kan värmefördelningen ske med hjälp av: radiator-, golv-, tak- och/eller fönstervärme. Här finns inget vattenburet värmefördelningssystem, utan värmen produceras skilt i varje rum med hjälp av olika element. Bruksvattnet värms i en skild varmvattenberedare (300–500 liter) som förses med elpatroner. Uppvärmningen sker ofta nattetid, då elektriciteten är något billigare.
Metoder för uppvärmning:
Ungefär hälften av den totala energiförbrukningen i ett egnahemshus går till uppvärmning och en femtedel till uppvärmning av bruksvatten. Resten går till olika elapparater och belysning. När du väljer uppvärmningssystem är det oerhört viktigt att tänka långsiktigt, och fundera på hur din energiförbrukning kan komma att se ut i framtiden.
När du väljer värmesystem är det skäl att ta flera faktorer i beaktande. Förutom inköps- och förbrukningskostnaderna bör du också tänka på miljön samt väga in vad energi kostar i dag och hur prislappen för energi kan komma att se ut i framtiden. Dessutom är det ju viktigt att ditt värmesystem är enkelt att använda och att det inte tar för mycket plats. Ifall du behöver kompletterande uppvärmningssystem kommer de att fungera som reservvärmekälla och minska ditt behov av köpt energi.
Hur mycket kan du spara genom att byta till bergvärme?
”Med vår bergvärmeräknare kan du enkelt räkna ut hur mycket just du kan spara genom att byta till bergvärme.”
Värmepannor och fjärrvärme:
Sättet att fördela värme påverkar värmepumpens verkningsgrad:
Det värmefördelningssystem som används i en fastighet avgör långt vilken värmepump som är mest lämplig att använda. Värmesystemet påverkar nämligen värmepumpens funktion.
I de flesta byggnader används ett vattenburet radiatorsystem för att fördela värme i fastigheten. I nybyggen och fastigheter som byggts under slutet av 1990- och 2000-talet används ofta vattenburen golvvärme. I ett golvvärmesystem används lägre temperaturer än i ett radiatorsystem och därför får värmepumpen i golvvärmesystemet en bättre verkningsgrad. En lägre temperatur i värmefördelningssystemet (radiatorsystem eller golvvärme) ger en högre verkningsgrad/värmefaktor och angiven effekt för värmepumpen.
Moderna värmepumpar kan med god verkningsgrad producera upp till 65-gradigt vatten till radiatorsystemet, vilket betyder att årsverkningsgraden hålls på 3 (av en del el får man 3 delar värmeenergi). I byggnader som tidigare använt uppvärmningssystem med värmepannor eller radiatorer har värmekurvan ofta hållits för hög, vilket har orsakat övervärme i fastigheten. Vattentemperaturen kan dock i de flesta fall regleras, genom att balansera radiatornätet och höja cirkulationshastigheten. På det här sättet kan temperaturen sänkas och därmed är det också möjligt att installera bergvärme i äldre hus med radiatoruppvärmning.
Ifall ett radiatorsystem börjar vara riktigt gammalt kan det vara skäl att byta ut radiatorerna. I det fallet är det bra att komma ihåg att större radiatorer kommer att ge en bättre verkningsgrad. Detta eftersom temperaturen i värmenätet, på samma sätt som vid golvvärme, kan hållas på en lägre nivå.
I samband med att radiatorerna byts ut kan det också löna sig att byta ut radiatorventilerna och termostaterna. Förutom det behöver även radiatorernas reglerventiler bytas ut, eftersom ventilernas funktion har en direkt inverkan på radiatorernas funktion. En överuppvärmd bostad i en större fastighet kan sänka verkningsgraden märkbart och därför är det viktigt att se till att värmefördelningssystemet är balanserat.
Techeats löfte
”Vi planerar energieffektiva bergvärmesystem, installerar dem med professionell yrkeskunskap och tar fullt ansvar för allt vi gör i alla projekt.”
