Borrbrunn

Hushållets totala energibehov för uppvärmning avgör vilken bergvärmepump som passar och vilken dimension den ska ha. I beräkningen av energibehovet beaktas bland annat husets tidigare energibehov (ifall det gäller byte från ett annat system), antalet personer i hushållet, varmvattenförbrukningen samt husets byggnadsår. å Techeat har vi samlat data från olika platser i Finland och utgående från den informationen kan vi göra en bedömning av hur mycket energi vi kommer att få ur energibrunnen. Exempelvis i Lappland där det är kallare krävs det ett lite djupare borrhål.

Det vanligaste sättet att hämta upp energi från marken är genom en borrbrunn med inmonterad kollektorslang. En borrbrunn som används för detta ändamål kallas oftast energibrunn.

Borrningen utförs med en borrigg och tryckluftsdriven sänkhammare. Om du vill låta borra en energibrunn är det viktigt att tänka på att entreprenören behöver komma in på tomten med ett relativt utrymmeskrävande maskineri.

Själva borrningen kräver en stor kompressor som är monterad på en lastbil. Lastbilen är vanligen runt 13 meter lång och väger ungefär 30 ton. Kompressorlastbilen kan vid behov placeras cirka 40 meter från borrplatsen. Borriggen väger vanligtvis runt åtta ton och den behöver en tre meter bred väg fram till borrplatsen samt ungefär fem meter arbetsutrymme kring själva borrhålet.

Vid borrningen behövs också en container för uppsamling av borravfallet. Containern kan placeras cirka 20 meter från borrplatsen och kommer att väga runt tio ton efter att borrningen är klar. I samband med borrningen kan det även komma vatten från borrhålet, och det vattnet behöver pumpas ut ur containern innan den hämtas. Vattnet är inte skadligt för miljön, men det innehåller små stenpartiklar vilket gör det lite grått till färgen. Det rekommenderas att vattnet pumpas ut i ett dike med bra avrinning och inte direkt till kommunens avloppsnät, eftersom stenpartiklarna kan orsaka skada eller stockning.

Borrhålets djup beräknas utgående från storleken på den valda bergvärmepumpen. Borrhålen varierar mellan 150 och 300 meter beroende på energibehovet, men normala djup för ett egnahemshus på 200 kvadratmeter är runt 190–230 meter. Det finns många olika faktorer som påverkar djupet, bland annat hur långt du måste borra för att nå berggrunden. Avståndet till berggrunden varierar beroende på var i landet huset finns. Det maximala djupet som borras i normala fall är runt 300 meter. Behövs det ett ännu djupare hål borras i stället flera hål som parallellkopplas till ett energifält som motsvarar husets behov. Ifall det inte går att borra flera hål, till exempel om det finns väldigt lite utrymme att borra på, så går det visserligen att borra djupare än 300 meter. Då krävs större dimension på kollektorslangen och dessutom att du försäkrar dig om att köldbärarpumpen klarar av tryckfallet som uppstår i kollektorkretsen.

Techeat har ett nära samarbete med ett av Finlands största borrningsföretag för bergvärme, GeoDrill. Företaget utför borrningar i hela landet. På GeoDrills webbplats kan du kolla referenskartan med information om företagets bergvärmeprojekt.

I normala förhållanden tar det endast en dag att borra ett borrhål och installera kollektorslangen för bergvärme till ett normalstort egnahemshus.

Kollektorslangen innehåller en frostskyddad kollektorvätska (brine) som förhindrar förfrysning. Ofta används en blandning av vatten och 30 % etanol men det förekommer också andra blandningar. I anläggningar med solfångare bör inte etanol användas.

Du ska aldrig borra ett grundare borrhål än vad bergvärmeleverantören rekommenderar. Ett grundare hål än vad som dimensionerats gör att energibrunnen inte kommer att kunna leverera den mängd energi som behövs för att bergvärmepumpen ska fungera bra och det kan uppstå frysrisk i hålet.

Däremot går det att borra ett djupare hål, men det är inte nödvändigt för att bergvärmepumpen ska fungera optimalt. Vi brukar ändå rekommendera att borrhålets djup ökas med cirka 20–25% jämfört med standardvärdet, då bergvärmepumpen ska ingå i ett så kallat lågtemperatursystem (exempelvis golvvärme). I dessa system arbetar värmepumpen effektivare vilket innebär ett större energiuttag ur borrhålet vilket i sin tur måste kompenseras med ett djupare borrhål.

I jämförelse med en markslinga har en energibrunn många fördelar. En av de främsta fördelarna är driftsäkerheten. En energibrunn tar också mindre utrymme än en markslinga. Dessutom är en rätt dimensionerad energibrunn i princip en oändlig källa till energi.

Då du planerar var borrhålet eller borrhålen ska placeras är det skäl att tänka på att varje energibrunn kräver ett arbetsområde på cirka 15–20 meter i diameter. Du bör alltså placera borrhålen så att de inte påverkar eventuella tomtgrannars bergvärmeanläggningar och om du planerar att borra flera borrhål bör de placeras så att de inte stjäl energi från varandra.

Ingångshålen bör placeras minst sju meter från varandra och sen kan borrhålen lutas från varandra. De flesta kommuner rekommenderar ett avstånd på åtta meter innanför tomtgränsen, med undantag av kommunala vägar eller grönområden där avståndet kan vara mindre. Du bör även hålla dig minst fem meter från avlopps- eller vattenledningar. Avståndet från husgrunden rekommenderas också vara minst fem meter ifall huset har en källare. Ifall huset inte har källare kan borrhålet placeras så nära som tre meter från huset. Om det finns en borrad vattenbrunn i området så bör avståndet till denna vara minst 30 meter.

Innan borrningen är det viktigt att alla lov från byggnadstillsynsverket är i skick. Det är också viktigt att borrhålets plats är bestämt och att borriggen kommer fram till platsen. Borriggen är cirka 1,5 meter bred. Själva brunnen är ett litet hål i marken som får en plasthatt på sig, den tar alltså inte upp mycket utrymme.

Energibrunnar med ett eller två sammankopplade borrhål kostar vanligtvis 30–35 euro per meter. I det priset ingår borrning, kollektorslang och markslang in till det tekniska utrymmet. Behöver du ett större energifält blir kostar det lite mer. Priset stiger eftersom ett system med flera borrhål kräver betydligt mera markarbete. Ett ungefärligt meterpris för större energifält är 35–40 euro, då ingår även sammankopplingen av brunnarna. Utöver dessa kostnader så kan det ännu uppstå kostnader för till exempel foderrörsdrivning eller extra hantering av det avfall som uppstår vid borrningen.

I installationen av en energibrunn ingår allt från hjälp med placering av borrhål till undanstädning av borrkax (speciellt viktigt vid renoveringsprojekt och i tätort). Från borrföretaget kan du beställa en skräddarsydd container som samlar upp borrkaxet. De moderna borriggarna lämnar nästan inga spår på en hård gräsmatta, men på en mjuk gårdsplan kan det lämna spår i marken. I en energibrunn ingår också foderrör, kollektorslang och kollektorvätska.

Det aktiva borrhålet börjar vid grundvattennivån, det är alltså den del av kollektorslangen som kommer att ligga i vatten. Nivån till grundvattnet varierar från plats till plats och är också beroende av hur mycket det har regnat.

Från energibrunnen grävs en cirka 1,5 meter djup fåra till det tekniska utrymmet. I väggen görs en genomföring för slangen där värmepumpen ska installeras. Slangen som kommer mellan bergvärmepumpen och energibrunnen är isolerad för att den inte skall frysa sönder. I större projekt där det behövs flera energibrunnar kopplas brunnarna ihop till en eller flera kopplingsbrunnar varifrån slangarna dras in till värmepumpscentralen.